efter 21 dagar trivs jag fortfarande

Har ju som skrivet innan dragit mig på en förkylning, en rejäl sådan. Fick bekräftat idag hur rara mina medboende är här i korridoren. Några kom och knackade på och sa att dom var oroliga för att jag hostade så, sa att dom gärna lagar mat till mig om jag inte orkar, kör mig med deras bilar om jag inte orkar cykla, går och handlar om mig om jag inte orkar. Nu mår jag ju verkligen inte så dåligt, men skönt att ha dom här ändå. Så ni behöver inte oroa er för att jag känner mig ensam och glömd i mitt lilla boende när jag ligger och hostar. På Tunavägen 39C är vi som en stor familj.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0